Håkan

Miami Beach - Beach
Idag har vi egentligen bara landat mentalt och omfamnat det faktum att vi är på semester. Och vad kan egentligen vara bättre för att göra det än att bara hänga på stranden i Miami beach?
 
 
Vi började att omfamna faktumet vid 05:00 på morgonen då våra kroppar trodde att vi sovit färdigt för idag. Det var i och för sig rätt skönt att bara ligga kvar i sängen och dra sig ett par timmar tills frukosten började serveras på hotellet.
 
 
Efter att ha inhandlat ett strandparasoll så pallrade vi oss ner till stranden som ligger ca 100 meter ned från hotellet. Miami Beach är ju en kust resort/stad som ligger på en ö som delvis är skapad på konstgjord väg så att säga. Inte att förväxla med Miami stad som ligger på fastlandet. Biscayabukten separerar Miami från Miamia Beach och i öster ligger sedan atlanten. På ön Miami beach bor knappt 100 000 personer och i Miami stad bor det knappt 500 000. 
 
Vi gjorde inte så mycket mer än att ligga i vattnet eller under parasollet på stranden mest hela dagen och det var fantastiska förhållanden med fin strand, varmt vatten och relativt lite folk på stranden. Dock hade unga fru Rosengren Johansson en lite skeptisk inställning till själva vattnet och de enorma vågor som slog mot stranden. Det var, enligt hennes förmenande, näst intill omöjligt och i princip livsfarligt att gå i det faktiskt ganska kalla vattnet.
 
Vi andra tog inte hennes varningsord så hårt utan plaskade glatt i det 29 gradiga vattnet i de vågor som ni kan se på bilden nedan. Efter ett tag så kan jag meddela att även den största skeptikern av oss hoppade i plurret, faktiskt vid upprepade tillfällen under dagen.
 
 
Vi shoppade lite picnic som vi åt på stranden och i amerikansk anda så drack vi varsin öl, som naturligtvis var väl dold av den klassiska papperspåsen. Man får, precis som i Sverige inte dricka på offentliga platser, men om man döljer det i en papperspåse som de skickar med på affären, så är det ju ingen som ser att man dricker en öl.
 
(Inte topless *red. anmärkning.)
 
Efter en dush på eftermiddagen så strosade vi runt i kvarteren runt den välkända paradgatan Lincolns street och hamnade på ett fantastiskt ställe som vi fått tips av den erkänt kunnige Miami ciceron Claes om.
 
Restaurangen Sambasushi som serverar mat som är en cross fusion av japanskt och brasilianskt. Fantastiskt bra! Vi blev inte långlivade på kvällskvisten även om Pernilla konstaterade att hon inte kände av tidskillnaden alls utan redan hade aklimatiserat sig till tidszonen i Florida....
 
Vi var klara med mat och Lincoln Streets eftermiddags/kvällsliv och gick nöjda hemöver vid 20-tiden på kvällen. Pernilla bortstade tänderna och läste 2-3 rader i sin  bok innan hon snarkade. En mycket skön dag där vi andra tre haft tid att hänga med i Pernillas snabba aklimatiserande. Nu då jag skriver dessa rader så är klockan 22 lokal tid och ingen av mina medresenärer visar livsteckan. Så skall jag hinna med i deras tempo så behöver jag väl sova nu. Kl 5 drar det igång igen! :)
 
 
Jacke

Ha ha! Vad fint för Pernilla att hon slapp hela problematiken med tidsomställningen och att hon vågade doppade tån i det iskalla 29-gradiga vattnet. Ska bli sjukt kul att hänga med er på denna denna tripp. Jag är minst lika pepp som ni!

Therese

Pernilla..du är för rolig😂😂

Anonym

Det ser fantastiskt fint ut. Härhemma är det eld i kamin, regn och rusk. Är inte alls avundsjuk. Agneta

Anonym

Det ser fantastiskt fint ut. Härhemma är det eld i kamin, regn och rusk. Är inte alls avundsjuk. Agneta

Anonym

Det ser fantastiskt fint ut. Härhemma är det eld i kamin, regn och rusk. Är inte alls avundsjuk. Agneta

Anonym

Det ser fantastiskt fint ut. Härhemma är det eld i kamin, regn och rusk. Är inte alls avundsjuk. Agneta

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress